Västboloppet

Stort och hyfsat starkt startfält och 70 km körning var det som gällde i detta traditionella cykellopp. Jag är återigen nöjd med min insats trots att det rent resultatmässigt var lika blygsamt som på GP:t.

Gick och la mig med en retlig hals och vaknade med densamma, men inte värre än att jag i alla fall skulle kunna starta och se hur det kändes efterhand. Starten gick i sakta mak och vi cyklade väl på några kilometer innan någon försökte börja öka på farten något och någon liten attack för att känna av folket. Ett tu tre så fick jag ett infall att testa och se vad som händer så jag stack. Ok, lite tidigt såklart att testa men jag höll undan i lite mer än ett varv och då fick jag i alla fall jobba upp pulsen under tiden. Kul så länge det varade och som mest hade jag runt 20 sekunders lucka. En liten tanke när jag drog iväg var också att det skulle bli lite hårdare körning i klungan så att många skulle få slita lite hårt. Det bästa hade ju givetvis varit att jag fått med mig en eller ett par till men det är ju önsketänkande. Well, well ut på varv tre så var det mest avvaktande körning, några försökte men vad gör det när majoriteten inte ville hjälpa till.  Några små attacker men inget allvarligt var det innan vi gick ut på sista varvet fortfarande i samlad klunga. Synd att backen inte var lite längre och den kändes dessutom lättare än under GP:t… Farten i klungan säger ganska mycket när Madde (starkt jobbat) från Svanesund punkat och jagat själv i drygt 1.5 varv (med som mest nästan tre minuter bak) lyckades komma ifatt!?! Tror det var Madde som försökte attackera ganska omgående och när hon var inhämtad så stack jag direkt och fick en liten lucka. Tyvärr började benen kännas lite slitna och inte riktigt det tryck i pedalerna som jag önskade. Jag fortsatte sedan med fart i spets (Pär sa efteråt att det var rak motvind där, ha ha jag och vind daa…) och jag borde ju spelat korten lite smartare, jag vet, men jag var väl helt enkelt trött på körningen och ville hålla upp farten och i mål… Så jag fortsatte i spets och när sista lilla knycken kom precis innan man svänger in mot Burseryd matade jag i några tyngre och försökte från spets. Helt idiotiskt, men nu blev det så. Detta gjorde i alla fall att jag var först in i de första två svängarna, men sen kom kanonerna på samma ställe som igår och även om jag var piggare idag så orkade jag inte vara med och "spurta" om platserna bakom pallen. Och det var inget som betydde något för mig denna helg heller så jag rullade i mål på samma placering som igår.

Nöjd? Ja, det är jag! Jag hade som mål denna helg att inte vara nöjd att bara sitta med i klungan och det gjorde jag inte, jag har kört på och varit aktivt under båda loppen. Det var kul att vara loss så pass länge men givetvis dumt att det var så tidigt i loppet, men nu har jag testat på det. Mina attacker på slutet är jag också nöjd med även om jag egentligen tänkt försöka lite fler gånger. Rent taktiskt ett jättekliv framåt, med flera små detaljer som jag jobbade med, men det finns massor, massor kvar att jobba med. Men ändå kul att man känner att man utvecklas och hela tiden och tar lite små kliv framåt.

Sammanfattningsvis har det varit en trevlig och kul helg i sällskap med Pär och grabbarna i CK C4. Deras för helgen Direkteur de sportif Höllgren la inte bara upp taktiken för killarna utan även för mig och tro det eller ej men lite följde jag den… ;-). Tack för stödet och peppet i backen Höllgren och ni andra!

den 16 augusti 2009
den 16 augusti 2009