Cross och SM

Tävlingssäsongen är slut sedan länge. Vilan blev hela oktober lång och formen är verkligen ur form – precis som den ska vara efter en lång skön vila. Men så blev det SM i Cykelcross för skojs skull.

Jag gick och blev med cross i slutet av oktober och eftersom jag egentligen inte kör så mycket utecyklande på vintern ville jag försöka utnyttja min nya fina cross på ett bra sätt – ni vet legitimera köpet för en själv :-). Jag har aldrig kört cross innan (har dock varit och tittat på en tävling för ett par år sedan) och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Under de sista veckorna har jag tillsammans med cykelpolarna Chrisse och Olofsson i CK C4 försökt simulera lite crossaktig träning på helgen för att få lite känsla för det. Men, nja, det var väl inte jättelikt det som jag fick uppleva igår. Jag trodde nog det skulle vara med jump off and on, vilket jag inte hade haft något emot och sedan så hade jag gärna velat ha mer tunga slätdragspartier :-). Men, men detta blev ändå en kul upplevelse. Jag kan inte säga något om banan, om hur tuff den var – eller inte var – för det vet jag inte, men det var mycket svängar och i svängarna var det mycket gegga och det var det som jag tyckte var tuffast. Banan i övrigt tyckte jag var helt ok och jag tror nog jag förväntat mig att den skulle vara lite tyngre. Det är väl lite så när man verkligen inte har ett dugg koll, expect the worst and hope for the best…

Starten gick i botten på en asfaltsraka och jag blev ganska förvånad då jag var tvåa i starten efter suveräna Kajsa Snihs, det dröjde dock inte många sekunder innan ordningen var lite bättre och jag var nere på fjärde plats. Jag hade inte hunnit köra varvet innan start, vilket givetvis är väldigt dumt när man inte kört en crossbana innan… Så jag blev väldigt osäker på både bana, cykel och mig själv. Pär sa det såg ut som Bambi på hal is och ja, det var ungefär så jag kände mig de första två varven. Under tiden tappade jag mer och mer på de framför och det handlade mest om att få in känslan och lära mig hitta bra spår och hantera kurvorna - och ha kul. Fjärde varvet, som också blev det sista, kändes det äntligen som att jag var på G, hittade mer rätt med allt och slutade tappa på de före, men då var det ju så dags.

Jag hade förväntat mig att det skulle vara jobbigare, men visst eftersom jag tappade de tre framför ganska omgående och dessutom kände mig som väldigt mycket Bambi så blev väl tävlingshetsen inte skyhög. Jag är fyra minuter bakom Snish som vinner i suverän stil, det kan tyckas som en stor differens men när jag hörde att Snish sa att hon kände sig i väldigt bra form just nu, tycker jag inte fyra minuter är jättemycket. Jag är ju verkligen i typ sämsta form och har aldrig kört ett CX lopp innan och med detta i beaktelse känner jag mig nöjd med dagen. Det var en kul erfarenhet med cross och kanske prövar jag på det fler gånger.  

den 15 november 2009
den 15 november 2009