Sammanfattning Kinaresan med GO:Green
Vilken resa det var, den första med UCI-laget Alriksson GO:Green. Vi var åtta personer som åkte till landet i Öster och det var en väldigt kul och inspirerande resa!
Fem cyklister (Jennie Stenerhag, Madde Olsson, Jessica Kihlbom, Henriette Christensen och jag) tillsammans med ledarna Martin (Alriksson), Carro (Ericsson) och Thierry var det som åkte för sammanlagt fyra race på Chongming Island utanför Shanghai. Lag från 17 nationer var representerade varav två av de bästa lagen i världen, Cervelo Test Team och HTC-Columbia, som kom med stark uppställning.
För mig var det första tävlingarna utomlands men då jag var med i Vårgårda i somras så allt var inte helt nytt denna gång. Målet var att köra så bra som jag kunde och att göra en målgång i en världscup. Jag är mest nöjd med första och sista etappen av Tour of Chongming Island då jag verkligen kände mig stark och på G. Framförallt GP:t är jag nöjd med då jag verkligen fick tänja på mina egna gränser för att inte åka av direkt i den hysteriska fart som var de första varven. Jag är som bekant inte super på att ta svängar och kurvor men i detta lopp blev jag smått förvånad över mig själv. Det jag har i minnesbild är när Jennie säger till mig att hänga på och det just då kommer en sväng som jag verkligen tog bra för att inte släppa hennes hjul och då jag hjälper henne fram och jag helt plötsligt ligger i tätposition :-). Detta blir jag peppad av och gör att jag verkligen kan utvecklas och bli bättre, så tack för det Jennie :-).
Världscuploppet var ingen höjdare egentligen. Det var rent ut sagt skitväder och i början var det mest bara kallt. Regnet och skitet på vägarna gjorde oss riktigt lortiga och man satt mest och spottade för att slippa få in för mycket av smutsen i munnen. Lite osis för mig även i detta lopp då jag hade suttit med klungan om det inte varit vurpa framför mig som även jag drogs ner i. Jag tappade inte på grund av orken och styrkan utan för detta och det tar jag med mig. Jag tar även med mig känslan av att sitta i en grupp med cyklister från tex. Japan, Korea och Österrike och att jag var en av de som gjorde grovjobbet där.
Annars var det riktigt coolt med invigningsceremonin och lagpresentationen till VC, kineser kan det där med invigningar.
Trafiken var speciell, mycket speciellt. Första passet där åkte vi med andan i halsgropen och hoppades på att vi skulle komma helskinnade tillbaka till hotellet. Det gjorde vi men vi fick ju ha en följebil som "skydd". Men rött betyder inte att det är rött och grönt betyder inte att det automatsikt är grönt, det lärde vi oss också :-).
Kineserna tyckte vi var spännande, mer spännande än vad vi tyckte om dem. Så fort vi stannade någonstans oavsett om det var på stan eller på cykelturen så dröjde det inte länge innan vi hade en flock nyfikna och icke blygsamma kineser som iakttog oss med stor nyfikenhet. Att de nästan stod på våra tår och inte var ett dugg generade för det var rätt kul. roligast var när till och med mannen som satt hos frisören kom ut för att titta på oss konstiga människor från andra sidan jorden ;-).
En väldigt kul och för mig väldigt utvecklande och inspirerande resa. Ledarstaben är kanon och tjejerna underbara. Jag lär mig massor av alla och känner att jag fått smak efter mer för det har verkligen varit jättekul. Men jag lär inte äta ris denna vecka i alla fall ;-)
Slutligen stort tack till min arbetsgivare Refero revision som gett mig möjligheten att testa denna chans och utmaning att får köra lite internationellt!
den 11 maj 2010
den 11 maj 2010
|